Jag fuskar

Så var pappas 50 års kalas över. Trevlig tillställning, allra finast är stona som vandrar runt i hagen nedanför vår lilla stuga. Mycket kel och lek blir det. Jag saknar att ha hästar i mitt liv, men det får jag ta upp i en annan period av mitt liv, just nu fungerar det inte så bra.

Det blev en sväng på stan igår för att tvinga min bror att köpa ett par skor till skolavslutningen. Och sedan också en tur med systeryster till köpcentret för att spendera lite mer pengar, även om jag anser det vara investeringar.

Idag står städning på schemat. Mamma tycker jag har för mycket saker så nu ska det upp på vinden, där resten av mitt liv också huserar. Längtar verkligen till när jag har fått mina saker på plats nere i Jönköping igen, så att jag kan börja reda ut mitt liv. Just nu lockar många saker, alltför många.

Så ett tack till min käraste vän Maria som förstår och stöttar när dalarna är som djupast, jag lovar att dela med mig när bergen är som högst med. Delad glädje är dubbel glädje, allt det bästa till dig!

Jag flyr

Nu ska jag fly internet en tid. Måste försöka laga mig själv lite och internet gör det så svårt. Dumt att jag väntar på flera e-mails, men det får gå ändå, folk har ju faktiskt mitt nummer, jag bifogar det ju i varje mail. Betala räkningar måste jag göra med men om jag har tur så hittar jag min dosa och kan göra det redan idag, innan stoppet sätts in.

Kalas idag, min far fyller 50. Och snart kommer Crystal och livar upp stämningen.

Min sommar

Sådär ja, nu är jag hemma. Mitt äventyr är över. Det är många saker samtidigt: tomt, skönt, tråkigt, märkligt och en sorts vilsenhet.

Planer för sommaren: inga.

Jag hade laddat upp med en massa böcker, men de är snart alla utlästa. Regn sabbar lite av mina ligga-på-stranden-planer. Jag är bara lite bitter för det.

Så nu är jag i desperat behova av boktips, så ska jag skriva en lista och traska iväg till biblioteket. Så i sommar kanske min blogg blir en bokblogg. På min att-läsa-lista finns än så länge dessa:

Snön faller på cederträden av David Guterson
Hon går genom tavlan, ut ur bilden av Johanna Nilsson
Stenarna skola ropa av Ruth Rendell
Fjärillen i glaskupan av Jean.Dominique Banby
Doktor Glas av Hjalmar Söderberg
Enskilda samtal av Ingmar Bergman
Huset med den blinda glasverandan av Herbjorg Wassmo
S/Y Glädjen av Inger Alfvén
Våld - en historia om kärlek av Joyce Carol Oates

Och givetvis Economtrics och statestikens grunder.

Jag är upptagen

Jag traskar runt på gatorna i Helsingfors iförd ett par solglasögon, bara ifall en tår eller två skulle vilja leta sig fram. Jag är glad, jag myser och flörtar. Jag är ledsen, jag har taggarna utåt och jag kommer att få mitt hjärta krossat.

Men jag kommer tillbaka.

Just nu är det Passoa och apelsinjuice som smeker magen varm och kinderna lyser röda. En glad glimt tänds och jag är påväg till bussen in mot stan. Idag är det dags att ta farväl av Team Canada och min schweiz/italienska lover. Jag tror jag behöver mina solglasögon med mig.

Dagar kvar nu: 4

Jobbigaste

Det jobbigaste som finns...

...måste vara när det kliar under foten, men det inte går att klia för att det killas för mycket.
...är tentor
...är killar som inte kan bestämma sig för vad de vill
...just nu: Sveriges nederlag
...är min sneda solbränna

Dagar kvar nu: 8

Med svenskt tålamod och finskt sisu

Här sitter jag nu, mitt i hockeyhettan och Eurovisionfeber. Solen skiner och mina kinder är lite varma efter en förmiddag ute på Suomenlinna. Ikväll ska det firas stort ihop med resten av världen på Senattorget, det ska hejas och skrattas. Lite ångest har jag över all missad studietid. Men det får gå ändå.

Mera hockey snart. Sverige ska kicka some ass.

1 år äldre

Sitter här och rapar tacos och tårta. Vännerna gick för en stund sedan och min tröja luktar av mumsig herrparfym. Crystal hade ordnat en liten överraskningsfest till min ära. Med mat, tårta, presenter och vänner. Så mysigt. Så glad.

Imorgon är det dags för ännu en tenta, Doing Business in EU. Det blir nog bra. Jag är ju faktiskt ett år smartare nu.

Dagar kvar nu: 10

Liten Loppa blir stor Loppa

Idag är det den 9:e maj, Europadagen. Och imorgon är det den 10:e maj, dagen då Lilloppan blir Storloppan, typ. Nojig som vanligt. Ovanpå det tentaångest och ovanpå det min otroliga irritation på en vacker advokat som alltid kommer att vara samma person för mig. Geee! !"#¤%

Japp, bara en liten summering såhär på kvällen.

Dagar kvar nu: 11

Letar efter en orsak

Okej. Det finns väl ingen annan som känner mig så bra som jag själv? Klart att mamma kommer på en god andra plats, men i den här diskussionen är det ett sidospår.

Eftersom jag känner mig själv bäst vet jag också hur jag brukar vara. Right? Jag känner inte igen mig själv längre. Kan bero på den ständiga pressen från tentorna, att allt vad jag känner och gör bär med sig spår av det. Jag skriver mail som jag kastar sekunden efter jag skrivit det, jag läser samma MSN-konversation om och om igen, även om vederbörande kan ha carit en aningens alkoholpåverkad under den, men det som kom fram i den vill jag tolka som sanningar och det gör mig glad. Jag har aldrig känns mig så här besatt förut. Det enda jag kan tänka på är konversationen och planerna vi gjorde upp för sommaren. Vad händer om det inte alls är som jag tror? Tänk om jag har fel. Just nu har jag inte råd att vara fel om något, det är tentaperiod och allt måste vara rätt. Jag vill skicka mail och fråga, jag vill konfrontera, men jag är rädd för sanningen. Bättre att läsa andra sanningar, de sanningar som jag gjort upp själv. Skräddarsydda sanningar för mig. Kan det bli bättre?

Va?

Din ålder borde vara 25.8 enligt Sveriges Vuxenpoängsstyrelse.

Skojar de med mig? Jag är inte dag äldre än 16.

Tidigt

Kl är 8.10 och jag har redan hunnit med tre tvättar (inklusive lakan och handdukar), torktummlat två maskiner, svarat på mail och andra meddelande, ätit frukost, duschat och pluggat lite. Jag borde gå upp 5.45 oftare. Otroligt produktivt.

Skulle bara meddela världen det här.

Berg & dalbana

Märkligt hur man ena dagen är kung över hela världen bara för att krascha så hårt dagen därpå. Antar att min svit av bra dagar var tvungen att brytas någongång och då är det väl lika bra att göra det ordentligt. Allt jag glatt mig åt slängdes tillbaka i mitt ansikte, förnekelse är väl något av det finaste som finns? Mina rosa moln rycktes abrupt bort under mina fötter och jag landade inte på tassarna, jag gjorde mitt bästa, men jag får väl säga att jag blev lite överraskad. Men jag reser mig, redan i morgon kl 6 då jag har tvättid.

Jag fäster blicken långt framför mig och ser fram emot sol och lata dagar utan besvär och jag ska hålla mig långt bort från det andra könet, bäst så för tillfället. Jag tror att jag har fått någon allergisk reaktion mot den rasen och jag har då inte hört att det finns någon fungerande medicin ännu.

Dagar kvar nu: 13

Gamla favoriter

Vem skulle hjälpa mig uthärda livet här ute
Vem skulle ge mig den kraften som jag måste få
Vem skulle trösta mig, jag är så liten på jorden
Om Du inte finns till, ja vad gjorde jag då

Nej, Du måste finnas, du måste, jag lever mitt liv genom dig
Utan Dig är jag en spillra på ett mörkt och stormigt hav
Du måste finnas, Du måste, hur kan du då överge mig
Jag vore ingenstans
Jag vore ingenting om Du inte fanns

-Ur Kristina från Duvemåla

Landets heder står på spel

Alla mina kläder ligger i tvättpåsen och jag orkar verkligen inte tvätta, så idag promenerar jag runt i sommarklänning och leker att solen skiner utanför. Läser om EU och ojar mig över min egen lathet. Ska göra så en stund till, sen bär det av hem till Sandra för att se på matchen mellan Finland och Sverige. Matchen som jag väntat på sen i januari när jag kom hit. Jag har lagt fram min Sverigetröja och sjunger på hurtiga hejaramsor, friskar upp minnet i allehanda hockeyregler och dommartecken och övar på olika målgester.

Har hittat låten som kommer att bli min sommarplåga, lyssna på Lasse Lindh när han sjunger Varje litet steg. Fantastisk sång som gör mig sådär löjligt lycklig trots den stora olyckan i hans sång. Hans röst smeker sig runt allt det onda och blåser ömt på skrubbade knän och blödande hjärtan.

Annars lyssnar jag mycket på P3's webbradio, mest på p3 Svea och drömmer mig hem till sommarsverige. Jag har ungefär 1001 olika planer och idéer för sommaren och hoppas att i alla fall några av dem kommer att bli som jag tänkt mig.

Dagar kvar nu: 14

Avskedsfest

Inget plugg alls idag. Mycket dålig stil. Istället ägnades dagen åt att bättra på mitt CSN-lån och ett boklån. Glo på Arkiv X och göra andra onödiga saker för att sen gå på goodbye-partyt som arrangerades hos studentkåren. Där delades det ut en årsbok där det skulle skrivas sentimentala saker i.

Lite vek i hjärtat blev jag när jag läste vad de goa människorna skrivit till mig. Den bästa kommer från min schweiz/italienska lover: "Hi Sweety! No, again! Dear wife, you are simply the best! Grazie per tutti i momenti magici... Bacino"

Jag som precis jobbat upp en liten mur mellan oss så allt skulle bli som förut, innan han blev min husband. Nu förstörde han allt och mina starka feministiska tankar flyger all världens väg för att istället ersättas av gröna alper och mig själv som den perfekta hemmafrun. Släppa allt och flyga dit, bosätta mig och lära mig flytande italienska fast ändå bo i ett civiliserat land. Låter perfekt och genast är drömmen och kindkyssar så mycket närmare.

Jag är så vek.

Nu drömmer jag igen

Kan inte påstå att jag längtar bort härifrån. På något underligt sätt känns allt så himla hemtamt här, som om jag verkligen hör hemma här. Men ibland vill jag bara åka hem, inreda min nya lägenhet och bara sitta tyst. Låta mina strumpor ligga över golvet och disken stå i stora högar utan att någon klagar.

Sen vill jag förstås krypa upp i soffan, bli smekt över håret och kysst på kinden. Men just nu är det ganska sekundärt.

Dags att plugga lite till.

150

Jag är nu väldigt nöjd med svensk hockey. Känns ännu bättre att sitta och mysa i det största fiendelandet. Jag vill skrika från fönstret, men fortsätter att vädera aktier och annat viktigt medan jag i hemlighet ler och funderar ut kluriga kommentarer till finländare som jag kanske springer på någon dag. Dessutom går det ju att kommentera till nedan nämnda schwizare... Jag är en sån sucker. Varför ger jag alltid bort mitt hjärta till fel människor? Jag lär mig aldrig, men likväl ler jag.

Minä olen kissa.

Vanligt igen

Efter många berg-och-dalbaneturer och tömda burkar med alldeles för starkt innehåll är det nu den 2:a maj och allt ska vara som vanligt igen. Tentor på rad står och hotar mig, är inte det olagligt med hot?! Samtidigt som jag inte kan få mina vackra ur huvudet. De ler mot mig och håller mig hårt och följer med i deras svängar.
Men det var då, nu är det nu och allt är som vanligt igen. Dessutom är det bara 18 dagar kvar till hemresa. Men jag har hört att Schweiz ska vara riktigt vackert...

Min Valborg