Ibland när någon går förbi i korridoren utanför låter det som det knackar på min dörr. Som om den som just gick i korridoeen stannade utanför min dörr och knackade. Jag blir tyst som en mus, stirrar förskräckt på min dörr för att sen känna hjärtat slå dubbla slag, lite som när man får en överraskning. Vem kan det vara? Hur kom de förbi ytterporten? Är frågor som snabbt kommer och går i mitt huvud. Men snart öppnas en dörr längre bort och jag inser att det inte alls var mig de ville överraska, utan hade faktiskt ett utsatt möte med någon annan.
Happ, nästa gång kanske...
Om mig
- Johanna
- Med en massa drömmar och tusen försök till att göra livet mer organiserat kretsar allt det där viktiga som gör livet till just livet. Det nya projektet är samhällsmedvetenhet, att inte överkonsumera och använda det som redan finns i skåpen.
