Små citroner gula

Jag pinar mig igenom den, varför vet jag inte. Men har jag väl börjat på en bok får jag en sånt tvång med att också läsa ut den. Jag var tvungen att leta efter recensioner på boken för att se vad andra tyckte om den.

"Hon ger sina karaktärer värme och liv genom att de är så lätta att
identifiera sig med. Och det är underbart." Nerikes Allehanda

Skojar de med mig?! Huvudkaraktären är en dörrmatta som mesar sig genom livet och handligen är lam, dessutom helt osympatisk och väldigt långt ifrån en verklighetstrogen karaktär. De andra karaktärerna kunde jag inte hålla isär eftersom de inte fanns något som skillde dem åt eller utmärkte dem.

"Det är lättillgängligt, lättläst och framför allt roande." Borås Tidning

Roande?! Var och när? När hon gång på gång skäller ut sin nya granne och nervärderar honom dag efter dag? När hon beskriver hur många gäster de haft på restaurangen? Hennes lama wannabe-vän och hennes ragg? Spare me! Och vad är poängen med boken?