Under en spontanpromenad till Försäkringskassan och min underbara gamla korridor kom jag på att jag borde gå till biblioteket. Varför var jag inte där oftare? Varför var jag inte där oftare när jag bodde granne med det? Jag tog min vän under armen och promenerade dit. Till min häpnad fanns där en massa böcker som jag ville läsa, vilket egentligen inte borde förvåna mig. Jag har sen i måndags avverkat Doktor Glas av Hjalmar Söderberg och lyssnat på 3 CD-skivor med italienska fraser. Jag städar och pratar italienska ihop med min DVD-spelare, alltid med fönstret öppet.
Jag mår bra när solen skiner, jag känner mig kulturell i min nya upptäckt. Läser och läser, planerar och planerar. Nu lyssnar jag på Pär Lagerkivsts Dvärgen och läser Parfymen - en mördares historia av Patrick Süskind. Dvärgen är ännu ett steg i min allmänbildning, lite av ett måste, men Parfymen, vilken bok! Jag är totalt fångad, vill flera gånger om dagen gå och lägga mig för att få läsa den. Men tyvärr hindras jag av tråkiga saker som matlagning och städning. Jag mår bra här i Jönköping, jag kan välja precis vad jag vill göra och när jag vill göra det. Knappt någon kontakt med omvärlden, internet har blivit ett ont måste. Men nu ska jag tillbaka till verkligheten, tillbaka till hemstaden. Telefonsamtal ska göras och nya riktlinjer göras upp. Men jag kommer tillbaka och det fyller mig med en härlig längtan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar